Så var sportlovet avklarat, med fjällsemester för första gången. Jag tog mig ner för backarna (barnbackarna och de blå) fastän jag inte stått på ett par skidor på över tjugo år. Inte så snyggt och smidigt men ändå. Inga brutna armar eller ben i alla fall..... Småtjejerna lärde sig snabbt och susade snyggt förbi. En riktig solskenssemester på alla sätt.
Bland det bästa var ändå huset, lugnet, luften och så sällskapet. Huset är våra vänners, ett hus som farmorn bott i och som gått i arv i familjen. Mysigt inrett med mycket vitt och gamla nötta prylar. En fantastisk utsikt över vitklädda ängar med berg i bakgrunden. Middag hos svärmor och fika var och varannan kväll. En lugn och avslappnad atmosfär, som jag kan sakna i storstadens/förortens stress. Och så sällskapet, vår gemensamma bästa vän från förr och hans två barn. Det var hans första pappalediga vecka och huset fullt av oss och så sjå med en liten ettåring. Vi saknade dock alla hans mamma, som var hemma och jobbade, i lugn och ro.
Efter en hel dag i backen kan det vara skönt att koppla av med en god bok...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar